Har ni läst Inger Liljeqvists brev på interna hemsidan? Det har jag gjort och jag kände att det sviktade, gjorde ni? Tidigare har det varit bråttom, bråttom, bråttom som gällt. Om man ska vara elak, och det ska jag väl, så har fort och fel verkat vara ledstjärnan för utvecklingsprojektet “Ett starkt UV”. Med det inte sagt att det inte finns någonting bra i förslaget för det gör det. Nu pratas det i brevet istället om att kloka synpunkter måste få komma fram och att det är viktigt med ett stabilt och bra underlag. Nytt ljud i skällan mina vänner!!!
Har våra fackliga företrädare som sitter med vid förhandlingar fått båten att gunga? Om så är fallet “Rock the boat babies”. Är det därför som det aldrig kommer till något avslut i förhandlingarna? Har bristerna i förslaget spruckit? Det är vad jag tror. Jag tror att facken har öppnat ögonen på vår arbetsgivare som nu kanske känner att dom behöver backa ett par steg och fundera över konsekvenserna av förslaget. Har ni också oberserverat hur sällan det kommer fram att det måste gå snabbt, det finns nog personer i vår organisation som ska tacka sin lyckliga stjärna för att långsamhetens lov sjungits.
Närmast på agendan, före beslut om ny organisation, verkar ny avdelningschef stå. Vem blir det? Intern eller extern? Mina kontakter säger att om det blir fel internrekrytering blir det revolution. Hur känns det? Revolution på UV, äntligen händer något! Jag har bestämt mig, jag vill ha en extern chef. Inte kan vi väl ha en chef som varit med och försatt oss i den här situationen, eller vad tycker ni? Nej säger jag, in med friskt blod, nya impulser. Jag kräver nytt!!! Join the revolution!
Etiketter arkeologer, arkeologi, arkeologiska undersökningar, omorganisation, personalpolitik, RAÄ, statlig myndighet, uppsägningar, UV
